”Jag har tidigare läst, 1 termin, Hundens Beteendebiologi 1 på Linköpings universitet. Där beskrevs hunden utifrån ett etologiskt perspektiv, alltså hur gör hunden. Här var perspektivet som jag nämnde tidigare biologiskt, alltså är frågeställningen istället varför. Det här tankesättet och hans metoder tilltalar mig och känns som en ny källa till bättre möjligheter att förstå hunden”.
Charlotte Brevitz Zetterlund

Två olika vetenskaper
Etologi
I huvudsak är etologin en beskrivande vetenskap t.ex. hur gör hunden. Man studerar bl.a. hur djur kommunicerar och löser konflikter, djursamhällenas sociala uppbyggnad, djurs parbildning och fortplantningssystem och hur konkurrens respektive samarbete kan utvecklas.
Biologi (neurobiologi)
Där blir frågeställningen istället varför gör hunden så. Det betyder att vi nu kan ligga steget före och innan ett ”felbeteende” utvecklas. Vi behöver nu lägga mindre tid på att korrigera det hunden eller vi inte vill ha.

Hårda fakta från den biologiska forskningen
Den biologiska forskningen om hormoner, enzymer och
gener kommer att ge oss allt mer precisa och sanna svar
om nedärvda beteenden som är oerhört intressant och egentligen ganska enkel att förstå och se.
Nu vet vi hur viktigt det är att prioritera rasens egenskaper, förstå arvsgången på impulsiva, lugna och stillsamma beteenden. Frågan är om uppfödarna vet det?
I dag vet hjärnforskarna allt mer om hur det går till då minnen bildas. Vi vet också mycket om hjärnans belöningssystem. Vi vet också att hjärnans kontrollsystem hos hund är fullt utvecklat vid 20 – 30 månaders ålder (min hund har mognat). Fram till dess är hunden mer eller mindre ”bromslös”, med allt vad det innebär. Vi vet också vad som påverkar risken för att utveckla beteenden som skällande, gnällande eller pipande.
Nu ska bara den här kunskapen släpas förbi många som kommer att få ompröva tidigare sanningar.

Många utskott på en nervcell, har det någon betydelse?
Antalet utskott är helt avgörande för hundens vuxenliv
Vill du ha en smart hund?
Låt då din hund växa upp i en berikande naturlig miljö, då får nervcellerna fler utskott.
Vill du ha en ”korkad” hund?
Låt då din hund växa upp i en torftig och kravfylld miljö, då får nervcellerna färre utskott.

Hur utvecklas nervcellerna
Cellkärna – utskott – synapser (kontakter)
Tänk så här
Cellkärna = handflata, utskott = fingrar, synapser (kontakter) = naglar
Gör så här
Håll dina händer framför dig med handflatorna (cellkärnan) mot varandra. Knyt händerna och håll dem sedan på ett avstånd av ca 8 - 10 cm från varandra. Veckla sedan ut fingrarna (utskotten) långsamt och håll de böjda fingrarna riktade mot varandra. För nu naglarna (synapserna) mot varandra. När alla tusentals synapser kopplat upp mot varandra är den här processen klar och det tar minst 20 månader. Den biologiska mognaden är nu klar, och hunden är nu vuxen och ska klara vuxenvärlden. Vilka möjligheter har du gett din hund för detta?

Hjärnans belöningssystem
– djupt inne i hundens hjärna finns ett uråldrigt, komplicerat nätverk av nervbanor som brukar kallas belöningssystemet.
Hjärnans belöningssystem kan kidnappas av beroendeframkallande aktiviteter som jakt, träning m.m.. Resultaten kan bli livslånga förändringar i vissa bansystem som kan leda till ett beroende av aktiviteter.
Läs mer i den här artikelseriens Del 1. Hur berör forskningen oss.

Enzymet MAO (manoaminoxidas)
Som bland annat påverkar hundens starkt nedärvda beteenden som impulskontroll och riskbenägenhet. Här kan man hitta sambanden mellan önskvärda egenskaper och låg MAO-halt - snabbare reaktionstid och bättre förmåga att lösa problem. Och hög MAO-halt - de lugna typerna som kan kontrollera sina impulser, de har också ett långsammare och mer noggrant arbetssätt.
Fakta
MAO-enzymet (monoamonoxidas) reglerar/modulerar signalsubstanserna dopamin, serotonin och noradrenalin i hjärnans aminosystem som styr hundens känslomässiga beteenden.
Läs mer i artikeln Impulsiv eller inte – enzymet som avgör.

Hjärnans kontrollsystem
Signalsubstanser (hormoner) och enzymer styr, utan undantag, alla beteenden och känslor.
Kontrollsystemet är fullt utvecklat hos hund vid 20 – 30 månaders ålder.
Kontrollsystemet tål påfrestningen och man kan uppleva
”att visst går det bra att träna”. Men man kan lura sig själv och det dröjer inte länge tills hunden tappat kontrollen fullständigt, precis som förut och misslyckandet blir ett faktum.

Gaba-glutamatsystemet utgör ett kontrollsystem
Exempel på viktiga signalsubstanser
Gaba ”bromspedalen”. Allmän bromseffekt (hämning) och reglering av andra system. Ökad hämning är liktydigt med att man får kraftigare bromsverkan i en överaktiverad hjärna.
Glutamin ”gaspedalen”. Glutaminsyra är den viktigaste signalsubstansen i hjärnan. Den stimulerar och är viktig vid inlärning och minne och är en allmän accelerator.
Dopamin ”glädjemolekylen”. Dopamin kallas ofta kroppens eget superknark då det kan vara beroendeframkallande. Det reglerar bl.a. rörelser, humör, kreativitet, lustupplevelser.
Serotonin ”depressionsmolekylen”. Kroppens egen känsloregulator.

Kontrollsystemets ”Bromspedal” och ”Gaspedal”
I en enkel beskrivning: Hur utvecklas samarbetet mellan de två signalsubstanserna som har en så avgörande betydelse för alla beteenden.
Gör så här
Håll ena handen framför dig med handflatan riktad mot golvet. Bilda ett V-tecken mellan pek- och långfinger. Vik sedan in de andra fingrarna under handflatan.
Pendla nu pek- och långfinger upp och ner i betydelsen Gasa - Bromsa.
Vad händer då?
Problemet är att de två fingrarna (signalsubstanserna) inte har någon eller bara liten kontakt med varandra före ca 20 månaders ålder. Och det betyder antingen gasar hunden på eller så bromsar hunden. Ger du nu den unga hunden många ”glada” upplevelser kommer hunden att få kickar av ”glädjemolekylen” Dopamin och då kan bromsen upphöra att fungera, hunden blir beroende av aktiviteten.
Varför skulle hunden som vuxen bromsa när det är så kul? Hindrar du då hunden i aktiviteten kommer halten av Dopamin att sjunka och hunden får, likt en alkoholist, abstinens och gnäller eller piper.

På mina föreläsningar brukar jag säga så här. Ge ett treårigt barn fri tillgång till Lisebergs alla aktiviteter fram till sju års ålder med mängder av lustupplevelser.
Så en dag kommer Mamma/ Pappa och hämtar barnet och säger att nu ska du börja skolan. Var och en förstår hur det skulle sluta.
Min undran är, ger vi våra hundar för mycket lustupplevelser före stadga och inlärning? Är det inte vi som orsakar gnäll och pip? För att sedan hitta på någon krystad förklaring om…

Naturmedelsförsäljning
Tyvärr finns det skojare som säljer GABA på burk. Det bör därför påpekas att GABA är en neurotransmittor som finns i hjärnan och som förhindrar överföring av impulser inom det centrala nervsystemet. GABA är en signalsubstans som tillverkas i hjärnan och som inte kan passera genom blod - hjärnbarriären. Detta betyder att tillförandet av extra GABA till systemet, inte ger någon effekt, eftersom det inte kan transporteras via blodet till hjärnan.

Det som måste tränas är kontrollsystemets inbromsningsmekanism
Undvik för mycket och regelbunden träning, kastade markeringar, skott, apportkastare, Walk Up, synliga kastare, ”kvackande” kastare och liknande träning.
Det kan skapa beroende av ”glädjemolekylen” Dopamin, något som är alltför vanligt. Det går inte att med mycket aktivering bli av med problemet. Råd som att du måste aktivera din hund mera, är förödande i jobbet med hundens impulskontroll.
Ge istället hunden tid för stadga, inlärning och återhämtning innan det biologiska kapitalet är slut. Läs mer om det i artikelseriens Del 1. Hur berör forskningen oss.
Varning
Passivitetsträning där hunden sitter och tittar på då andra hundar jobbar, kan bli en mardrömsupplevelse för den impulsiva hunden. Det är som att sätta fram en sup framför en alkoholist och tro att han ska bli nykterist.
Det som gör den vanliga s.k. passivitetsträningen, sitta och titta på, ännu märkligare är att ingen har lyckats med den metoden.
Obs! Det är stor skillnad på kastade markeringar som hunden inte får hämta och att se andra hundar jobba.
Felbedömning
Impulsiva eller skenbart Lugna hundar bedöms ofta felaktigt som stressade eller lugna. Det är heller inte ovanligt att Impulsiva hundar bedöms som nervsvaga (uttalande om svag nervkonstitution som ex. är ett begrepp som är okänt inom nervforskningen), när den verkliga orsaken till det framkallade beteendet beror på felträning.

Två må-bra hormoner
Varför inte låta dig själv och hunden bli kompis med de av kroppens hormoner som får er att må bra och vara glada?
Oxytocin
Ett av alla hormoner som då behövs är oxytocin. Detta hormon utsöndras när huden vidrörs och får er att slappna av, känna sig lugna och harmoniska. Bara av att klappa, kela eller massera din hund så kommer detta hormon ut i blodomloppet.
Endorfin
Det glada hormonet, som får hundens immunförsvar att bli bättre, det dämpar stress och får hundens hjärna att bygga nya nervbanor så den kan utvecklas mm. Endorfin utsöndras bland annat när hunden jagar, tränar, motionerar, leker… I motsats till andra signalsubstanser kan endorfin finnas kvar i blodet under flera timmar.

I mitten på vecka 39 kommer artikelseriens sista del 6. ”Jaktprov och tester”, sväljer vi okritiskt idéer som förefaller överlägsna stannar utvecklingen upp.

I samverkan med hunden
Roger Markström