Hur särskiljer och värderar hunden en dummy från andra föremål?
Studien är gjord under våren 2006. De studerade hundarna är
unga, oerfarna labradorer, golden retriever och flatcoated retriever som
ännu inte startat på officiella jaktprov. I studien har jag
själv och jägarna Glenn Berntsson och Lars Modig deltagit.
Idén till studien
Det var när jag fick se en del oväntade beteenden hos några
hundar som inte ville ta, eller tvekade att ta dummys som jag fick idén
till studien. De oväntade beteendena såg vi när hundarna
deltog på två inofficiella jaktprov och en utbildningsdag
på ett Working Test arrangerade av SSRK:s Göteborgssektion
och LabVäst.
Frågan vi då ställde oss var: Saknar de dummys som används
på proven en vittring som hunden känner igen?
Vilka sinnen använder apportören
De sinnen och egenskaper som hunden i huvudsak använder vid apportering
är minne, syn, hörsel och luktsinne.
Minnet
Är en mycket viktig egenskap hos en apporterande hund, en tränad
apportör bör ganska enkelt hålla 4-5 markeringar i minnet.
Minnet är en egenskap som måste uppvärderas och prövats
mer på jaktprov i valet av avelshundar.
Synen
Är mycket bra och helt anpassad till hundens behov. 
Hundens
seende skiljer sig på många sätt från människans
seende. Hunden lever i en grå färglös värld och använder
synen mest för att snabbt kunna förflytta sig i terrängen.
Det gör att en dummy i de flesta fall blir ett grått föremål
bland alla stenar och grenar med mera. Hunden är till exempel närsynt,
vilket ger fördelar som bra mörkerseende och förmåga
att på nära håll avståndsbedöma hinder som
buskar och kvistar. Jag upphör aldrig att förvånas över
hundens förmåga att snabbt kunna ta sig genom buskage utan
skador. Hundar är bra på att se rörelser och de är
duktiga på att avståndsbedöma. Här är också
hörseln inblandad - en egenskap som måste uppvärderas
i val av avelshundar. I sökarbetet har synen liten betydelse, och
har den betydelse är det när dummyn kontrasterar mot marken
eller vattenytan.
Hörsel
Hundens förmåga att riktningsbestämma ljud är mycket
bra. Tänk på det i den inledande träningen av markeringar.
I jakt är den förmågan i det närmaste ovärderlig
när hunden följer en spårlöpa i fel vind efter en
skadad flaxande fågel.
Träna din hund att lyssna in markeringar.
Lukt
Förmågan att känna och känna igen vittring är
helt avgörande för hur bra din hund kan tränas. För
hunden är dummyn en vittringsbärare, och har dummyn inte en
vittring som hunden känner igen blir dummyn ointressant som apportobjekt.
Det är det faktum att hunden känner igen dummyns vittring som
gör att dummyn blir så mycket mer intressant för hunden
än till exempel stenar eller grenar är. När du tränar:
Tänk då på att det är en för hunden känd
vittring som hunden söker efter och lägg upp träningen
så att hunden känner igen och förstår.
Varför fungerar det så bra på
träning?
Var en av flera kommentarer som vi hörde. På träningen
förekommer det ingen dummyvägran eller tveksamma upptag. Men
på proven förekom det.
Tolkningar som vi hörde och läste
i protokollen
Könsmognadsproblem, inte tränat på ett tag, har/ska snart
löpa, mattas, okoncentrerad, virrig, stress, pinkar, revirmarkering,
trött, glömmer, pinkar på apporten, apporteringslusten
ej befäst, självständig, olydig, trampar på apporten,
går ur hand var en del av alla uttalande som vi hörde.
Tolkningar som vi borde ha fått höra
och läsa i protokollen
I stället borde domare och deltagare ha förklarat dummyvägran
och tveksamma upptag med sjunkande vittring, dold vittring, igenkänning,
sumpgas, 
betydelsen
av informationen från urin och till och med avföring från
andra hundar, en ung hund kan vara mentalt omogen, mentala beteenden,
hundtolerans, kan de bero på nya oanvända dummys, vilken vittring
har utläggarna på sina händer, kastarna står öppet,
kastaren står 15-20 meter framför skytten (inför häpna
jägare), en hund tar in alla dummys i sökrutan på vindburen
vittring från snitslarna. Det är en del av de förklaringar
som vi borde ha fått höra men inte hörde, och som bör
ingå som en del i alla apporteringskurser - det förstår
vi nu.
Frågor att fundera över
Vilket värde har en dummy eller vilt för en apporterande
hund? Dummyn är en vittringsbärare och det är den för
hunden kända vittringen som hunden söker. Hunden söker
inte en dummy, en and, fasan eller kanin - hunden söker en vittring.
Ställ de här frågorna till dig själv. Vilken vittring
innehåller din dummy? Vilken vittring bör din dummy innehålla?
Vilken vittring innehåller dummys på WT och träningar?
Vilken vittring ska din hund söka efter? Vilket vittringsvärde
har vilt för en hund? Hur tränar du din hund i att söka
rätt vittring? Hur vet du att hunden vet?
Summering
Det värde som hunden sätter på en apport beror på
vilken vittring apporten har. Många av de deltagande hundarna förstod
inte att dummyn var en apport - något som tydligt visar att det
finns ett behov av utbildning för medlemmarna och klubbarnas funktionärer
i vittringens betydelse för en apporterande hund.
Träna igenkänning av vittring
Träna din hund på att acceptera apportens vittring från
kallvilt och många personer. Låt flera för hunden kända
och okända personer ta i och bära dina dummys och ditt kallvilt,
lägg på en bloddroppe på dummyn, lägg dina dummys
i viltpåsen. Tillför dummysen den vittring som kan vara viktig
för din hund.
I samverkan med hunden
Roger Markström