Hundar har beteenden som är så viktiga, att de helt eller delvis är medfödda, dessa beteenden behöver de få utlopp för.
För att ge hunden utlopp för sina beteenden kan man erbjuda hunden beteendestimulering där husse eller matte är en del av berikningssituationen.

Berikning kan beskrivas som att ge hunden möjlighet att tillfredsställa medfödda beteendebehov, ge hunden ett bättre liv, som kan vara till hjälp vid beteendeproblem och dressyr och ge oss nya kunskaper om hundens beteende. Och att ta hänsyn till artspecifika beteenden såväl som ras- och individskillnader.

Berikning är inte samma sak som aktivering. Aktivering syftar mest till att sysselsätta hunden för stunden ("behavioral engineering"), utan någon större tanke på hundens behov.
Att sysselsätta hunden för stunden handlar mest om olika tekniska prylar, t.ex. foderbollar och leksaker, som endast har till uppgift att få tiden att gå.
När vi berikar hundar skapar vi situationer eller miljöer där de får utlopp för medfödda beteenden, istället för att aktivera sönder både oss och hundarna.
Det är därför viktigt att berikningen i så stor utsträckning som möjligt efterliknar den situation eller miljö där hundens beteende förekommer naturligt. Eller har vi börjat glömma det här med medfödda beteenden när vi tränar våra hundar, och istället låter inlärningsteorier få väldigt stort utrymme.

När det talas om hundens behov är de flesta etologer överens om att de viktigaste är det sociala samspelet och att få använda näsan och jakt. Viktigt är också hundens behov av egenkontroll, det vill säga att själv få ha inflytande på sin omgivning och när den ska göra olika saker. Genom att "mätta" ett visst beteende kan man också minska risken för att det dyker upp i en olämplig situation.
Det här är mycket intressant då många ledarskapsteorier och dressyrmodeller går ut på att man i stor utsträckning ska ta ifrån hunden dess möjlighet att påverka sin situation - "det är DU som bestämmer".

När man vill berika en hunds tillvaro måste man ställa frågorna:
A. Vilka är de naturliga beteendena och behoven?
B. Vilka får de inte utlopp för?
C. Hur ska vi ersätta dessa?

1. Fysisk berikning - rörelse, ge möjlighet för hunden att hoppa, klättra, balansera, gräva osv..

2. Jaktbeteenden - hundens viktigaste beteende, ett beteende som många hundar inte får utlopp för är t.ex. spåra, söka, smyga, springa, manövrera, gripa, försvara, bära, gömma, slita, bita, ställa vilt, skälla på vilt, apportering, vallning m.m..

3. Socialt samspel - samarbete, genom jakt eller träning med föraren t.ex. viltspår (blodspår) som är ett av de bästa exemplen, andra är eftersök, vallning, apportering, stå för fågel, skälla på fågel, ställa vilt eller drag beroende på ras.

4. Sinnesstimulering - är mycket viktigt att låta hunden får använda nosen, hörsel och syn.

5. Ätbeteenden - föda, t.ex. tuggande, slickande, sväljande, födosök (göm mat).

6. Utfodra efter hundens behov, en hund som vill ha mycket att äta ska få mycket mat, med lägre energiinnehåll. Ge hunden popcorn och mat som är svåräten.

7. Revirbeteende - hemområde, få tid att lukta i hemområdet,

8. Vilobeteenden, att kunna upprätthålla en naturlig dygnsrytm. Ge hunden material, t.ex. för att kunna bädda sin sovplats.

9. Undersökande - utforskande, utsätta hunden för okända dofter och ljud.

10. Social berikning - fokuserar på flockens sammansättning, storlek och vård inom gruppen.

Jag har också använt berikning som en del i problemhundsträning och på en hel del vanliga hundproblem, där det haft stor effekt.
Det talas för mycket om hur man ska få bort olika beteenden med belöning eller straff, istället för att vi tänker efter vad beteendet har för betydelse, jobba med hundens beteenden och inte emot.

En viktig poäng är att hundar inte bara gör saker för att få föda, partner osv.. Utan att det faktiskt finns ett behov att utföra vissa handlingar, och att domesticeringen endast ändrar frekvensen av beteenden.
Vi kan inte med aveln sudda ut artens beteenden och behov.
De effekter jag har sett av berikningen är lägre stressnivå och hög självständighet hos hundarna.
Är ni intresserade av detta ämne så vill jag rekommendera Prof. Per Jensens tre böcker, och framförallt "Djurens beteende och orsakerna till det".

Roger Markström